tiokilominus

Usch.
Nu är jag här igen...
Ja, numera står vågen på mer än sist. Den står på 69,9 på morgonen utan kläder.
Det är sådär roligt.
Ja, jag har ätit till det själv, i know.
Men jag vill inte längre.
Sen några veckor tillbaka är jag ute och går tillsammans med en kompis.
Det bli minst en gång i veckan, då blir det 5 km, sen så tränar vi tillsammans varje onsdag, då är det gympa-aerobic. Mycket styrka och koordination.

Ofta så ser en vanlig dag ut så här:

Frukost på jobbet kl 8:
 1 tallrik med 2% yoghurt, cornflakes, kuddar, russin solrosfrön där i, en smörgås med smör och ost på. Te eller mjölk.
Frukt till 10-rasten.
Lunch kl 11:
Vad skolmatsalen serveras, altid en halv tallrik med grönsaker.
Mellanmål kl 14:
smörgås, eller yoghurt.
Kvällsmat med barnen kl 18:
flingor med mjölk eller smörgås.


Och sen när barnen lagt sig kan fet gärna slinka ner en choklasbit, eller en kaka....
Fan.

När jag ser det så här svart på vitt, är det lättare för mig, kanske, att ändra mina, som numera är vanor...

Jag vill inte längre.
Jag vill ner 10 kg.
Alltså, allvarligt talat, vad fan e 10 kg... typ ingenting.. jämfört med andra som har massa mer att gå ner.
 Men just nu känns det ju så mycket.
Ännu värre när jag gått upp då från sista vägningen till nu typ 6,6 kg.
Känns inte alls roligt.

Tänker OM jag ska köra värsta racet med nutrilett, eller cambridge...
För att få själva kickstarten.
För det är ju själva början som är så svår.
Och att lära sig dricka vatten.
Det är jag så dålig på.

Kommer fortsätta skriva här.
Tror jag ska föra nån slags dagbok här, för att se så inget onödigt slinker ner.
För nu MÅSTE jag!
För både mig själv och andra.

♥